Tehran

Ingen alkohol tillåten i Iran endast non-alcoholic beer

Utsikt från hotellet

Vi anlände till Tehran med tåg kl 1430. Tåget var mycket komfortablet (mycket bra utrymmem för benen) och med jättefin service. Vi fick både frukost och lunch (kyckling kebab). Det är billigt att åka tåg i Iran, 150 SEK för 90 mil i första klass.
Efter incheckning på hotellet och den sedvanliga lilla siestan åkte vi buss till universitetsområdet. Det fanns jättemånga bokaffärer vid universitetet. Iranska studenter måste liksom svenska köpa sina böcker själva. Bussarna var väldigt fulla men vi lyckades komma med en. Män och kvinnor går in i olika ingångar och har var sin del av bussen.
Efter måltiden på en traditionell iransk restaurang prövade jag för första gången morotsjuice med glass. Smakade riktigt gott. Något att ta efter då vi kommer hem.

I Tehran bor idag ca 14 milj människor och det verkar som de flesta har bil eller motorcykel. Trafiken är fruktansvärd och för det mesta finns det inga trafikljus utan bara att gå ut och stoppa trafiken då man skall över gatan.

Tehran är framför allt en museestad. Vi besökte bl.a. Nationalmuseet och Golestan Palace, byggt i slutet av 1800-talet. Senaste shahernas palatsområde i norra delen av Tehran (tog tunnelbanan dit) låg vackert uppåt snöklädda bergstoppar. Området var en härlig park med många olika palats/byggnader; drygt18 st. Våra välkända maskrosor fanns även i shaens gräsmatta. Magnolia och syren blommade för fullt.
Vid revolutionen plundrades palatsen men nu försöker man återställa dem. En stor bronsstaty av gamle shahen kapades vid låren och är nu ett omtyckt fotoobjekt.

Vår härliga resa är nu slut och ikväll äter vi avskedsmiddag. Imorgon kl 0915 går flyget till Stockholm.

Mashad - Imam Reza - Saffran II

För tillträde till Imam Reza måste alla kvinnor täcka sitt hår helt och bära en 'Chador' - som täcker alla kläder. Chador betyder tält. Männen har inga speciella klädkrav. Kvinnor fick ej heller ta med smink o läppstift i handväskan.
Vi fick en speciell lokal guide som visade oss runt. Vi hade inte tillträde till allt. Efter en videofilm och museebesök fick vi träffa en präst och ställa frågor om Islam.
Imam Reza är egentligen det enda intressanta i Mashda förutom saffran som odlas här. 5 gram saffran kostar 60 kronor.

Har haft problem med internet under flera dagar men kunde idag använda ett lokalt nätverk på grannhotellet och kolla mina mejl och ladda upp lite till bloggen. Kan inte se bloggen själv eftersom Google är spärrat men hoppas att allt fungerar bra.
Imorgon bitti åker vi tåg till Tehran för de sista dagarna på resan. På påskaftons morgon flyger vi hem.

Mashad - Imam Reza - Saffran

Vi anlände till Mashad kl 0800, ca 1,5 timma försenat. Åkte direkt till hotellet och åt frukost. Därefter gick vi till den blå mosken eller 'The Holy Shrine Imam Reza' som är den viktigaste helgedomen för shia muslimer. Hit vallfärdar ca 15 miljoner muslimer varje år. Här ligger Imam Reza (den åttonde imamen) begraven.
Imam Reza är en jättestor anläggning (vi beräknade den till 6 ha) med flera mindre moskeer och minareter.

Kerman - ökenstaden

 

På vägen till Kerman stannade vi och tittade på en stor Pistach-nöt odling. Kerman är centrum för Irans Pistach-odlingar.
På vandringen i Meymand blev vi ganska solbrända så idag är det en varm dag med mycket solkräm. Vi har haft sol och varmt hela resan så här långt. Mitt på dagen så ökenvarmt så att man föredrar skuggan eller att stanna inne. Vid 1700-tiden är det lagom att gå ut.
På första rundvandringen i Kerman besökte vi bl.a. ett nerlagt allmänt badhus där vi kunde se hur det fungerat en gång. Vi drack te på ett annat badhus som nu var restaurang.
På kvällen åt vi fisk på en restaurang där vi träffade en mycket trevlig pensionerad lärare som hjälpte oss med matsedeln som endast stod på persiska. Han pratade mycket bra engelska vilket är ganska ovanligt för oss att höra.

Vi besökte en mycket vacker trädgård vid Mahan. Många iranska skolgrabbar var där på skolresa och vi blev flitigt fotograferade av dem. Kände oss som riktiga filmstjärnor. Strax intill låg dervisch mosken : Shah Nematollah Vali Holy Shrine of Mahan. Dervischer eller sofister är en gren av islam med strängare regler.
Efter lunchen åkte några i taxi tillbaka till Kerman och vi övriga fortsatte till öknen ( ca 5 mil förbi Shahdad) till 'Grand Canyon' med vackra formationer i sandsten. Stillheten och tystnaden var fantastiskt. Vi stannade och upplevde solnedgången. Mellan klockan 1855 och 1900 gick solen ned. En hyena kom plötsligt gående emot oss på förvånadsvärt nära avstånd. Både solnedgången och hyenan som passerade förbi var en upplevelse som vi sent skall glömma. Efter en lång bussresa var vi tillbaka på hotellet vid halv elva tiden.
Med på utflykten var tre iranska ungdomar och en iranier (pensionär) som bodde 6 månader i Sverige (Halmstad) och 6 månader i Kerman där han tog hand om sin mamma. Mycket trevligt att prata svenska med honom.

Klockan 1500 avgick sovtåget till Mashad. Kl 21 stannade tåget 20 minuter vid ett bönehus och många gick av för att bedja. En ovanlig upplevelse. Klockan 0515 på morgonen var det dax igen för bön och tåget stannade. Vi orkade inte gå upp och titta.
På alla medelstora och större järnvägsstationer finns bönehus (prayers hall) och toaletter med tvättmöjligheter eftersom en muslim måste tvätta armar (till armbågen) och fötter innan han/hon ber. Separata bönerum för män och kvinnor.

Grottbyn Meymand

Meymand är en gammal grottby där man bor i grottor som huggits ur bergen (sandsten). Har aldrig sett något liknande. Primitivt men det fanns el. Restaurangen vi åt på hade två rätter, så ena dagen fick vi köttstuvning med ris och andra dagen kycklingkebab med ris. Smakade utmärkt.Det fanns ca 300 grottor men idag är endast ca 10 bebodda, de övriga utnyttjas som 'sommarstugor'.
Vi gjorde en vandring till en närbelägen liten by (1 mil bort). Där det bodde 23 familjer i mycket enkla stenhyddor. Vi stötte på några män som satt vid en eld och kokade mat och vi blev bjudna på te och vi försökte prata med dem men som de flesta kunde de knappt någon engelska, bara enstaka ord såsom: hello, welcome, how old are you, where are you from. Tror inte alltid de förstår vad man svarar. Gästfriheten är väldigt stor och vi blir ofta bjudna på te. På söndagar brukar de som har bil åka ut och ha picnic.

Eld-templet i Yazd

På väg till Meymand besökte vi ett zoroastrianskt eldtempel i utkanten av Yazd. Elden här har brunnit i 700 år men hämtats från annan plats så ursprunget är mycket äldre.Många iranska turister var där samtidigt med oss. Alla fotograferade allt även oss. Obs att i gruppfotot står damerna för sig och herrarna för sig.

Att vi befinner oss i ett ökenområde märks bl.a. på den mycket torra luften. Duschhandduken och vattnet på golvet har nästan torkat medan vi ätit frukost. Mycket cerat krävs på läpparna. Vi har inte sett några kameler än men däremot varningsskyltar för kameler.

Vissa internet sidor är spärrade här så kan inte läsa google eller facebook. Kan dock uppdatera min blog via email men kan inte se resultatet. Sms går bra att sända/ ta emot vissa dagar, andra dagar inte alls. Vissa internet kafeer har 'anti'-filter så man kan läsa allt.

Yazd II

I bazarerna finns det gott om butiker som säljer guld. Guld är väldigt populärt bland kvinnorna och många bär flera guldarmband som visar hur rik man är och att man har en uppskattande man. Guldet är också ett sparande som kan säljas för att köpa kapitalvaror.
Hotellet vi bor på är fantastiskt trevligt och drivs av en familj. Jätteskönt att sitta runt bassängen (i skuggan) och dricka kaffe och läsa en bok. Mitt på dan är det nästan för varmt att vandra runt.
Idag gjorde några av oss en mycket trevlig men också lite krävande utflykt till en gammal Zoroastrianisk pilgrimsplats uppe bland bergen. Zoroastrianism är persisk religion som föregick islam. Idag finns ca 5.000 zoroastriaker i Yasd.
Imorgon åker vi vidare med buss till en liten stad som heter Meymand.

Yazd - ökenstaden

Efter en fyratimmars bussresa kom vi till ökenstaden Yazd. Vi bor på ett jättetrevligt 'Traditional Kohan Hotel'. Hotellet ligger i gamla stadsdelen och är från 1400-talet men moderniserat. Mitt i byggnaden finns en vattenbassäng/pool runt vilken rummen ligger. I bassängen finns guldfiskar och den är också skön att doppa fötterna i. Irene och Marianne trivs utmärkt vid bassängen.
Staden har ca en halv miljon invånare och är en väldigt mysig 'liten' stad. På sommaren kan det bli uppåt 45 grader men nu har vi behagliga 25-30. På vintern kunde det tidigare nattetid bli 10 grader kallt.Vatten är en förutsättning för staden existens och hämtas från bergen intill. Vattenmuseet var en intressant plats där vi kunde se hur kanalsystemet byggts upp.
På hustaken finns fyrkantiga vindtorn (badgirs) som cirkulerar ner vinden och kyler husen; tar tillvara varje vindpust. Husväggarna i gamla delen av staden är täckta men en blandning av lera o halm för att skydda mot värmen.

Esfahan II

Det är inte många utländska turister här vilket märks på att jättemånga kommer fram och frågar varifrån vi är och vill prata lite engelska med oss. Skolungdomar som vi möter på tex museer vill bli fotograferade tillsammans med oss.
Persiskan är ett indoeuropeiskt språk men använder det arabiska alfabetet. Siffrorna börja vi hjälpligt förstå men inte lätt att kolla notan. Försök själv.
Taxi tog vi till Martyr-kyrkogården där offer från kriget mellan Iraq-Iran vilar. Kriget pågick mellan 1981-1989 och totalt omkom ca 1 miljon människor. Ca 30.000 från Esfahan-regionen. På denna kyrkogård låg ca 3.000 offer.

Esfahan

Anlände hit på kvällen med buss. Efter en god nattsömn vandrade vi till Armeniska delen (på andra sidan floden) i Esfahan. Här bor ca 30.000 av de ca 40.000 armenier som finns i Iran. Armenierna (som är ortodoxt kristna) har speciella regler bland sig (sammankomster etc), får t.ex. slippa slöja,dricka alkohol etc. Väldigt populärt bland alla ungdomar (även muslimer) att delta i deras fester.
Vi besökte också deras ortodoxa kyrka med bl.a. en Rembrant tavla och ett hårstrå på vilken man skrivit en religiös text. Syntes tydligt genom mikroskopet.
Ett intressant besök hos en matthandlare som berättade om tillverkning och om olika slags mattor i Iran. Vi fick bl.a. veta att silkesmattor är de starkaste och mest slittåliga mattorna. Naturligtvis blev vi övertalade att köpa en äkta matta.
Imam Square är ett av de största torgen i världen och är på världsarvslistan. Kring torget ligger två moskeer Imam och Sheikh Lotfullah. Den senare endast för kvinnor och den enda i Iran. Den har inga minareter.

Hos nomader

Buss drygt 22 mil söderut till en nomadfamilj. Familjen bestod av: man, hustru, 4 döttrar och 2 söner. Ytterligare 3 döttrar o 2 söner bodde ej hemma (3 döttrar gifta). Man bodde i ett sten hus med tre rum. Kvinnorna bodde i ett rum, männen i ett och vår grupp i det tredje. Maten tillagades i tält utanför huset.
Familjen ägde 200 får och gätter. Ett djur värderades till 1 miljon Rials, så 200 milj rials vilket motsvarar ca 1,2 milj SEK. Familjen var nog ganska välbärgad.
Vi bjöds på lamm med ris och till frukost: nybakat tunnbröd, omelett, feta ost och te.
När man hälsar tar aldrig män kvinnor i hand utan endast männen i huset, och då främst pappan. Mot kvinnorna (om man inte känner dem) bugar man sig lite lätt framåt. Kvinnorna hälsar på varandra med att ta i hand. Känner man kvinnan väl också med puss på kinden och om mycket väl börjar man med att trycka pannorna mot varandra.
Männen samtalar med varandra för sig i ett rum och kvinnorna för sig i ett annat rum.
Det visades en fotbollsmatch på TV mellan ett lag från Irland och ett från Quatar, och den tittade vi män på och drack te.
Grannfamiljens små barn blev jätteglada över presenterna de fick.
Nu fortsätter vi mot Esfahan.

Shiraz

Dagen efter ankomsten till Tehran flög vi inrikes till Shiraz flygtid ca 1 timma. Jättefint flygplan med bra service. Mina mötte oss i Tehran och hjälpte oss till Shiraz där vi mötte Yas. Mycket trevliga människor, många kom fram och frågade varifrån vi kom, hur gamla vi är etc. Man ville säkert pröva sin engelska. Vi har redan lovat en engelsk grabb några bilder från Sverige via internet. Verkar vara mycket ovanligt ned turister.

Vi besökte Shahe Cheragh Holy Shrine. Skillnaden mellan shrine och moske är att i shrinen ligger en berömd helig man begravd. Alla besökare vidrör glaset innanför vilket kistan ligger. För att kunna gå in shrinen måste kvinnorna ha heltäckade klädsel så många fick låna en lång chador (betyder tält) så även Irene o Marianne. Mosken hade två ingångar en för män och en för kvinnor.
Den iranska maten smakar jättebra. Kyckling kebab är en av våra favoriter.

Utanför Shiraz ligger Persepoles, en forntida ruinstad som dateras till 500 år före Kristus.

På väg

Nu på Arlanda. Första delen av resan nu avklarad. Obligatoriska besöket på McDonald också avklarat.
På bild resrutten och typisk Iransk kvinnodräkt. Så här får vi se damerna i tre veckor.